Att jobba som frissa innebär ju att man träffar många olika människor och mycket olika personligheter.
Tex idag ur tomma intet så dök det upp en kvinna och frågade om jag kunde klippa henne precis DÅ alltså på stört och det kunde jag inte.
Men sa jag om ca 45 min så kan jag klippa dig.
OK sa hon och sa: jag kommer på 40 min så du får stressa lite.Tävlings människa som jag är så var jag ju tvungen att vara klar precis innan hon kom vilket jag faktiskt var. Hi,hi!!
Jätte trevlig kvinna som hade två rottis tikar och som till råga på det kände till Redvilla's gänget.
Vi hade mycket trevligt att tala om.
Hon skulle också ta en rottis nästa vår av Johanna och Jörgen så då får vi kull syskon om allt går som planerat. Det känns lite pirrigt i magen att byta hundras måste jag säga. Vi har ju alltid haft schäfer så lite små spännande känns det alltid.
När man har med många människor att göra så får man också träffa alla möjliga personligheter och det gör att man har ganska lätt för att se "igenom" människors fasader...
Intressant igentligen... en kvinna ville idag tvinga mig att tunna ur hennes hår näst intill obefintligt och hur säger man till någon att man inte kan göra det för att det inte blir bra till frisyren??
Efter många om och men så förstod hon vad jag menade och då föll en stor sten ur mitt hjärta. Man vill ju att alla ska bli fina och att tunna ur ett hår för mycket blir inte fint, hon köpte det och skulle prova men ärligt så tror jag inte att hon kommer tillbaka...hennes gamla frisör gjorde exakt som hon bad och jag kunde inte det för min yrkesrolls kunskap.
Man tunnar ut till en viss procent sen blir det smäll på fingrarna och där stod jag på mig till 100 %.
Hon vart jätte fin men om hon blev nöjd vet jag ärligt inte, hon sa att hon var det men jag vet inte?? Där kommer min människo kännare in...och det kändes som att hon var ganska nöjd men att hon vart nöjdast om hon fått allt urtunnat precis som hon ville....
När jag var på väg hem så såg jag till min förvåning att det låg en massa maskar på vägarna och när jag väl insåg hur många jag dödat genom att trampa ihjäl dom så fick jag en lite illamående känsla. Jag är djurvän men är en mask ett djur som räknas som en hund eller katt eller något annat??
När jag väl stannade upp och kollade omkring mig så fick jag en lite sadistisk känsla över det hela....undra om dom dör på en gång när man råkar trampa på dom??
Så jag böjde mig ner och tittade på en jag råkat trampa på och såg då att den levde men att halva hans kropp var mosad...
Jag ringde upp Patrik och berätta att jag råkat gå på dom innan jag la märke till att det var maskar...han gav mig på en gång dåligt samvete över min oavsiktliga mördar- handling, så jag var tvungen att gå tillbaka och trampa ihjäl alla maskar som jag några minuter innan halvt haft ihjäl....gud så jobbigt!
Men nu vet jag att dom inte plågas och jag kan tala om att jag på sista biten hem, inte trampade på en enda mask!
Så från och med nu: Så är maskar lika mycket värda i mina ögon som hundar så kan man så undviker man att trampa ihjäl dom...
God natt....