fredag 6 mars 2009

Kevin möter Kevin igen...


Jaha och då var det releas för Kevin Borgs nya skiva The beginning och vi gillar han och skivan till fullo.
Min lilla stalker till son var såklart på plats och var först i ledet för signering av hans skiva.

Självklart så hamna han i Piteå-tidningens mitt uppslag tillsammans med Kevin Borg som i bilden nedanför tar på Kevins arm och säger: Visst har vi världens finaste namn Kevin.

Kevin Borg kände igen min Kevin och gjorde high five ihop flera gånger och min lill *pöjk*var ännu en gång den gladaste ungen in this world.
När han signerat alla skivorna så skulle han uppträda. Och om det hanns så kunde dom som inte köpt skivan få hans autograf på egna pappers lappar.
När han var klar så vart kön väldigt lång men Kevin ställde sig sist och skulle nu ha hans autograf på en pappers lapp också, vi tyckte att det räckte med skivans autograf men det tyckte inte min lilla stalker-Kevve så han stod och tyckte längst bak i kön.
När alla var klara och det vart Kevins tur att gå fram så sa Kevin Borg: Men är du här igen Kevin och skratta åt han...visst ska du få min autograf på ett papper också där han skrev-

Till Kevin från Kevin Borg och så rita han en liten smile gubbe och frågade Kevin om dom skulle ses nästa gång han släppte en skiva MIN Kevin sa VISSSSSSST!!!!

Här på bilden ovanför ser man Stalker-Kevin och Kevin Borg ;-) visst är han söt min Kevin. Lyckans dag för han
Här är Kevin med skiva och tidning där det stod Kevin från Arvidsjaur möter Kevin Från Älvsbyn och nu är min son enligt honom också lite känd...ha,ha.

Skivan är jätte bra tycker jag också, var längesen jag betalat för en skiva måste jag erkänna..jo,jo inte är jag ensam om att "få" redan brända skivor.
Hoppas ingen polis läser detta...fast jag vet att minst två gör det oops!
Sen så måste jag berätta en himla irriterande sak: fast först en fråga.
När blir man vuxen??
Jag anser att när man är snart 28 år har tre barn och tre hundar, hus,bil och egna räkningar att betala så borde man vara vuxen eller?
Man tar egna beslut bra och dåliga och får liksom ta konsekvenserna av det som kommer eller hur? Det är att vara vuxen plu andra saker som medföljer såklart.
Igår när jag var på väg ut på en promenad med barnen så kom det några grannar som jag känt sen jag var liten flicka. Dom har i några års tid tjatat på mig om att jag ska gå med i Sjukvårds-Partiet och jag har vänligt varje gång viftat bort det med ett vänligt NEJ osv.
Igår när jag mötte dom. Så började denna hets kring detta jävla-parti som jag inte är ett dugg intresserad av eller för den delen hört talats om.
Dom sa att nu SKA du vara med.VI bjuder DIG på första medlemsåret och du SKA komma på Medlemsmötet och VI behöver dig...bla,bla,bla.
Jag börjar ännu en gång med att försöka vifta bort det och säga snällt och vänligt nej tack!
Dom babblade vidare och sa att detta var viktigt och att jag inte kunde ta det beslutet nu, utan skulle verkligen tänka över det.
Jag låtsades fundera i typ 1 sek och sa igen: Nej tack!! Har så mycket med barnen, hundarna och jobbet mm så det skulle inte fungera.
Då helt plötsligt blir tanten jätte sur på mig och tycker att jag är (mellan raderna) DUM som inte bryr mig.
Hon börjar hetsa igen och jag som ALDRIG har svårt att säga nej...kommer på mig själv att jag just i det ögonblicket kände mig lika gammal som mina barn som stod runt mina ben och ville inget annat än få åka på byn och äta PIZZA.
Hade man gett mig en overall och en napp i munnen så hade jag matchat mina barn inte bara på längden utan också för att detta "äldre" par fick mig att igen känna mig som en snorunge, som inte får ta egna beslut.
Det slutade med att jag sa: att jag nyss gått med i en klubb för hundar och att det tog upp all min tid och att jag inte hade mer tid.
Då säger tanten, DU får komma förbi oss nån dag till veckan och säga ditt beslut.
När missa hon att jag TYP tackat nej 577 ggr???? ARG!!
I alla fall så vände jag på klacken och gick mot byn med min gallon-maffia och då plötligt insåg jag att för vissa människor så förblir man den där lilla flickan som man kan styra för alltid.
När jag kom fram till Pizzerian och betalade mina barns pizzor och hjälpte dom med sin mat och torka dom runt munnen och verkligen såg till att dom hade bords skick så kände jag mig VUXEN igen...
Tacka för det!!
Nu ska jag göra middag och en god Fredags-paj för ikväll är det Let's Dance....
Frågan består...när blir man vuxen???
Kanske när jag går med i sjukvårds-partiet. Ser jag ut som en sjukvårds-partiare??
Jag ser framför mig ett parti med massa sjukliga-pensionärer som vill ha gratis astma medicin osv...skit samma! Skulle det bildas ett hund-parti så skulle jag utan tvekan gå med eller varför inte i FI...........!?
SEE YA!